/

Palmar muskler är frånvarande varför. Stor medicinsk uppslagsverk

Stäng fingrarna enligt bilden. Ser du den här senan? Det är vad det betyder ... Under de senaste 200 tusen åren har människan gått mycket fram när vi pratar om evolution.

Stäng fingrarna som visas på bilden: Även om vi är mycket lika våra förfäder skiljer sig den moderna människan på många fysiska och anatomiska egenskaper... Detta bevisas av de rudimentära organen som är utspridda över hela kroppen.

Forskare kallar vestigialorgan de delar av kroppen som har tappat sina funktioner över tid, men som fortfarande bevaras i människokroppen. Moder Natur anser att dessa organ är onödiga för livet, deras aktivitet bleknar, men i sig förblir de fortfarande oförändrade.

Varför vissa delar av kroppen och deras funktioner förblir i kroppen, medan andra helt försvinner är ett verkligt mysterium för naturen. De flesta av dem gör oss inte ont, och de som kan göra det ( det kommer om visdomständer och bilaga) tas lätt bort.

Välkända exempel på vestigialorgan är bilagan, gåshud, visdomständer, mandlar, manliga bröstvårtor och ytterörat. En gång i tiden utförde dessa kroppsdelar viktiga funktioner i människokroppen, men idag behövs de inte alls.

Hur kan jag spåra utvecklingen på exemplet med din organism? Allt är väldigt enkelt! Placera handen på en plan yta, palm upp. Ta ihop din pinky och tummen och lyft sedan upp dem något.

Om du ser ett ligament i handleden har du en vestigial muskel i underarmen. Det heter så här: långt palmar muskler(Latin palmris longus).Om en muskel saknas i en eller båda armarna, är du en del av 10-15% av befolkningen.

Oroa dig inte om du inte har hittat denna muskel. I modernt liv det är värdelöst. Studier har visat att palmaris longus inte har någon effekt på människans armstyrka.

Det visar sig att dessa muskelfibrerär ansvariga för frisättning av klor hos djur! Det finns också i alla primater och förbättrar greppet när man hoppar från träd till träd. Det är uppenbart att en person inte behöver det nu.

Killar, vi lägger vår själ på webbplatsen. Tack för
att du upptäcker denna skönhet. Tack för inspiration och gåshud.
Gå med oss ​​på Facebook och I kontakt med

Rudiments är "extra", icke-fungerande organ eller strukturer som är utspridda över hela kroppen. Det är de som bevisar skillnaden. modern man från hans förfäder.

hemsida samlade 6 bevis på evolution som är bevarade på din kropp.

Palmar muskler

Placera handen på en plan yta, palm upp. Ta ihop din pinky och tummen och lyft sedan upp dem något. Har du sett ett ligament på din handled? Denna muskel är ett "arv" från våra förfäder och ansvarar för att klorna släpps och stärker greppet när man hoppar från träd till träd. Oroa dig inte om du inte har hittat det - det är värdelöst i det moderna livet.

Gåshud

De främsta orsakerna till frossa är kyla och fara. Vart i ryggrad producerar spänning av perifera nervändar, som lyfter hårfästet. I kyla gör det att du kan hålla mer värme inne i locket, och i händelse av fara ger det djuret ett mer massivt utseende. Goosebumps är också förknippade med intensiva känslomässiga upplevelser och kan komma från beundran.

Epicanthus

Epicanthus - hudveck på övre ögonlocket, endast kännetecknande för Mongoloid-rasen. De flesta forskare tror att det uppstod som ett resultat av de naturliga förhållandena för mänsklig bostad: svårt kallt väder, öknar och varm sol.

Halvmånefold

Den här lilla hudviken i ögonhörnan är en hållare från det blinkande membranet. Hos fåglar, reptiler och fiskar är den fullt funktionell och tjänar till att hålla ögonytan fuktig och oskadd. Vid någon tidpunkt blev det onödigt för människor, men de har fortfarande en liten bit av denna vik som är kopplad till musklerna.

  1. Brachioradialis muskler; m. brachioradialis.

Ytskikt

  1. Armbågsförlängare av handleden, m. extensor carpi ulnaris.
  2. Fingerförlängare, m. extensor digitorum.
  3. Little finger extensor, m. extensor digiti minimi.

Underarmens muskler, mm.antebrachii, är uppdelade i tre grupper beroende på deras position: främre, laterala (radiella) och bakre. I detta fall är musklerna i de främre och bakre grupperna placerade i flera lager. I den främre gruppen ligger musklerna i fyra lager.

Först (ytskikt)

  1. Rund pronator, m. pronator teres.
  2. Handledets böjning, m. linax carpi radialis.
  3. Lång palmar muskel, m. palmaris longus.
  4. Armböjens böj i handleden, m. flera carpi ulnaris.

Andra lagret

  1. Ytters flexor av fingrarna, m. flexor digitorum superficialis.

Tredje lagret

  1. Fingrarnas djupa böjning, m. flexor digitorum profundus.
  2. Lång böj av tummen, m. flexor pollicis longus.

Fjärde lagret

  1. Fyrkantig pronator, m. pronator quadratus

Den laterala (radiella) gruppen inkluderar:

  1. Flätmuskler; m. brachioradialis.
  2. Lång radiell extensor på handleden, m. extensor carpi radialis longus.
  3. Kort radiell extensor på handleden, m. extensor carpi radialis brevis.

I tillbaka gruppen muskler ligger i två lager.

Djupt lager

  1. Supinator, m.supinator
  2. Den långa muskeln som bortför tummen på handen, m. bortförande pollicis longus.
  3. Den korta extensorn på tummen på handen, m. extensor pollicis brevis.
  4. Den långa extensorn av tummen, m. extensor pollicis longus
  5. Förlängning av pekfingret, m. extensor indicis.

Främre underarmens muskelgrupp

Första (ytan) skiktet

  1. Rund pronator, m. pronator teres, den tjockaste och mest korta muskler detta lager. Det börjar med två huvuden: ett större humeralt huvud, caput hwnerale, från epicondy-lus medialis humeri, septum intermusculare brachii mediale, fascia antebrachii och ett mindre, ulnarhuvud, caput ulnare, härstammande från den mediala kanten av tuberositas ulnae. Båda huvuden bildar en buk något platt från framsida till baksida och passerar in i en smal sena. Muskeln går snett inifrån och ut och fäster vid den mellersta tredjedelen av facies lateralis radier. Åtgärd: tränger in i underarmen och deltar i dess böjning. Innervation: n. medianus (C6-C7). Blodtillförsel: muskelgrenar aa. brachialis, ulnaris, radialis.
  2. Handledets böjning, m. flexor carpi radialis, två-pinnat, platt, longus muskel... Den är placerad i sidled av alla underarmar. I den proximala delen täcks muskeln endast av aponeurosis m. bicipis brachii och m. palmaris longus, och resten, mestadels, av muskeln täcks endast av fascia och hud. Muskeln börjar från epicondylus medialis humeri, septa intermuscularia och fascia antebrachii och passerar, neråt, under retinaculum flexorum till basen av palmarytan II (III) i metakarpalbenet. Åtgärd: böjer och tränger in i handen. Innervation: n. medianus [C6-C7- (C8)]. Blodtillförsel: muskelgrenar a. radialis.
  3. Lång palmar muskel, m. palmaris longus, har en kort, fusiform buk och en mycket lång sena. Ligger direkt under huden inåt från m. flexor carpi radialis. Muskeln härstammar från epicondylus medialis humeri, septum intermusculare och fascia antebrachii och närmar sig handen, passerar in i den breda palmar aponeurosis, aponeurosis palmaris. Åtgärd: drar i palmaraponeuros och deltar i handens böjning. Innervation: n. medianus [(C7) C8]. Blodtillförsel: muskelgrenar a. radialis.
  4. Armböjens böj i handleden, m. flexor carpi ulnaris, upptar underarmens mediala kant. Den har en lång, muskulös buk och en relativt tjock sena.

Det börjar med två huvuden:

a) brachial, caput humerale, från epicondylus medialis humeri och septum intermusculare;

b) ulnar, caput ulnare, från olecranon, två övre tredjedelar av ansiktet dorsalis och underarmen fascia.

När man går ner passerar senan under retinaculum flexorwn och fäster vid os pisiforme. Ett antal buntar går in i lig. pisometacarpeum u lig. pisohamatum, som är fästa vid kroken och V metacarpalben. Åtgärd: böjer borsten och deltar i dess adduktion. Innervation: n. ulnaris (C8, Th1). Blodtillförsel: aa. säkerheter, a. brachialis et a. ulnaris.

Andra lagret

Ytters flexor av fingrarna, m. flexor digitorum superficialis, täckt framför m. palmaris longus och m. flexor carpi radialis och lämnar ett spårliknande märke på den. Själva muskeln börjar med två huvuden:

a) brachio-ulnar, caput humeroulnare. lång och smal, från epicondylus medialis humeri et processus coronoideus ulnae;

b) radiell, caput radiale. bred och kort, från den proximala delen av radmarens palmaryta.

Båda huvuden, som går ihop i en gemensam buk, slutar i fyra långa senor. Den senare, som passerar till handen, ligger i canalis carpi och är fäst vid basen av de mellersta falangerna från pekfingret till lillfingret. På nivån av de proximala falangerna delas varje sena i två och är därför inte fäst vid en utan på två punkter - längs kanterna på basen av de mellersta falangerna. Åtgärd: böjer fingrarnas mittfalanger från index till lillfingret. Innervation: n. medianus (C7-C8 Th1). Blodtillförsel: aa. radialis et ulnaris.

Tredje lagret

  1. Fingrarnas djupa böjning, m. flexor digitorum profundus, är en starkt utvecklad, platt och bred buk som kommer från den proximala hälften av ansiktet främre ulna och membrana interossea. Muskeln riktas nedåt och passerar in i fyra långa senor, som passerar under retinaculum flexorum och ligger i canalis carpi, belägna under senorna på m. flexor digitorum superficialis. Sedan var och en av senorna m. flexor digitorum profundus passerar mellan benen på senorna på den ytliga flexorn av fingrarna, fäster vid baserna på de distala falangerna, från pekfingret till lillfingret. Senorna på de ytliga och djupa böjningarna av fingrarna ligger i det gemensamma synovialmanteln hos böjarna i handens fingrar, vagina synovialis communis mm. flexorum digitorum manus. Mantlarna på pekfingret, mittfingret och ringfingrarna börjar vid nivån på huvudet av metakarpala ben och når de distala falangerna utan att gå med i den gemensamma slidan. Endast lillfingret senskida ansluter till vagina synovialis communis mm. flexorum digitorum manus. Åtgärd: böjer fingrarnas distala falanger från index till lillfingret. Innervation: nn. ulnaris et medianus (C6-C8 Th1). Blodtillförsel: muskelgrenar a. ulnaris.
  2. Den långa böjningen av handtummen, m.flexor pollicis longus, ser ut som en lång, enstaka platta muskler som ligger på underarmens laterala kant. Det börjar från de övre 2/3, ansikten främre radier och membrana interossea, från epicondylus medialis humeri. Muskeln passerar in i den långa senan, som går nedåt och ligger i canalis carpi och sedan omges av senskidan på den långa böjningen av tummen, vagina tendinis m.flexoris pollicis longi, och når den distala falanxen, fäster vid basen. tumme. Innervation: n. medianus (C6-C8). Blodtillförsel: muskelgrenar aa. radialis, ulnaris et a. interossea anterior.

Fjärde lagret

Kvadratpronatorn, m.pronator quadratus, är en tunn fyrkantig platta med tvärriktade muskelbuntar direkt på membrana interossea. Den härstammar från den distala delen av ulmarnas palmaryta och fäster på samma nivå till radieens palmaryta. Åtgärd: tränger in i underarmen. Innervation: n. medianus (C6-C8). Blodtillförsel: a. interossea anterior.

Lateral (radiell) muskelgrupp i underarmen

  1. Brachioradial muskel, m. brachioradialis, fusiform, intar den mest laterala positionen. Något under mitten passerar muskeln in i en lång sena. Den härstammar från margo lateralis humeri, något högre epicondylus lateralis och från septum intermusculare brachii laterale. På väg nedåt fäster muskeln sig vid facies lateralis radius något proximalt till processus styloi-deus. Åtgärd: böjer armen in armbåge och deltar i både pronation och supination av radien. Innervation: n. radialis [C5-C6 (C7)]. Blodtillförsel aa. collateralis et recurrens radialis.
  2. Lång radiell extensor på handleden, m. extensor carpi radialis longus, en fusiform muskel med en smal sena, mycket längre än buken. I sin övre del täcks muskeln något av m. brachioradialis, i den distala delen av muskelsenen snett, från topp till botten, m. bortförande pollicis longus och m. extensor pollicis brevis. Muskeln börjar från epicondylus lateralis och septum intermusculare brachii laterale, går ner, passerar in i senan, som passerar under retinaculum ex-tensorum, fäster vid basen av ryggytan på os metacarpale II. Åtgärd: böjer armen vid armbågsleden, böjer upp handen och deltar i dess bortförande. Innervation: n. radialis (C5-C7). Blodtillförsel: aa. collaterales (a. profundae brachii) et a. recurrens radialis.
  3. Kort radiell extensor på handleden, m. extensor carpiradialis brevis, något täckt av den tidigare muskeln i den proximala regionen, och i det distala skärs den av de mer ytliga musklerna: bortföraren och tummen. Muskeln härstammar från epicondylus lateralis humeri, ligg. collaterale och anulare radier. När den går ner passerar den in i senan, som ligger bredvid senan på den tidigare muskeln i senmanteln radiella extensorer handleder, vagina tendinum mm. extensorum carpi radialium och är fäst vid basen av os metacarpale III. Åtgärd: böjer bort borsten och tar bort den något. Innervation: n. radialis [(C5) C6-C7]. Blodtillförsel: aa. collaterales (a. profundae brachii) et a. recurrens radialis.

Bakre underarmens muskelgrupp

Ytskikt

  1. Armbågsförlängare av handleden, m. extensor carpi ulnaris, har en lång, fusiform buk och ligger längs innerkanten av underarmens ryggyta. Muskeln härstammar från epicondylus lateralis humeri, margo posterior ulnae och ledkapseln i armbågsleden. Rör sig in i en kort men kraftfull sena, innesluten i manteln på ulnar extensor senan i handleden, vagina tendinis m. extensoris carpi ulnaris, muskeln fäster vid basen av ryggytan på os metacarpale V. Åtgärd: drar handen till armbågssidan och böjer den. Innervation: n. radialis [(C6) C7-C8]. Blodtillförsel: a. interossea posterior.
  2. Fingerförlängare, m. extensor digitorum, har en fusiform buk, och i riktning mot muskelbuntarna är den två-pinnat. Muskeln ligger direkt under huden, närmare sidokanten av underarmens dorsum och gränsar till ulnarsidan av m. extensor carpi ulnaris och med m. extensor digiti minimi, och med radiell - med mm. extensores carpi radiales, longus et brevis. Muskeln startar från epicondylus lateralis humeri, ledkapseln i armbågsleden och fascia i underarmen. I mitten av sin längd passerar den muskulösa buken i fyra senor som, som passerar under retinaculum extensorum, omges tillsammans med pekfingrets extensor sena av manteln av extensor senor på fingrar och pekfinger vagina tendinum mm. extensoris digitorum et extensoris indikerar och når ungefär mitten av metakarpala ben. Efter att ha gått till handen är senorna sammankopplade av icke-permanenta tunna mellanfogar, connexus intertendinei, och vid basen av den proximala falangen, från pekfingret till lillfingret, slutar varje sena i en sensträckning som smälter samman med ledkapseln i metakarpofalangealfogen. Senvårningar är uppdelade i 3 ben, varav de laterala är fästa vid basen av den distala falansen och den mellersta - till basen av den mellersta. Åtgärd: böjer fingrarna och deltar också i förlängningen av handen. Innervation: n. Radialis (C6-C8). Blodtillförsel: a. interossea bakre.
  3. Little finger extensor, m. extensor digiti minimi, är en liten fusiform buk som ligger direkt under huden i den nedre halvan av underarmens ryggyta, mellan m. extensor carpi ulnaris och m. extensor digitorum. Muskeln börjar från epicondylus lateralis humeri, fascia antebrachii och lig. collaterale radiale och går nedåt och går in i senan som ligger i slidan på extensor senan på lillfingret, vagina tendinis m. extensoris digiti minimi. Kommer ut ur slidan ansluter senan till fingrarnas extensorsände, går till lillfingret och fäster med den på basen av den distala falansen. Innervation: n. radialis (C6-C8). Blodtillförsel: a. interossea posterior.

Djupt lager

  1. Bågstöd, m. supinator, har formen av en tunn rhomboidplatta som ligger vid den proximala änden av underarmen från sidan av dess yttre bakre yta. Muskeln härstammar från epicondylus lateralis humeri, crista m. supinatoris ulnae och ledkapseln i armbågsleden är riktad snett nedåt och utåt och täcker den övre änden av radien och är fäst längs den från tuberositas radius till fästpunkten för m. pronator teres. Åtgärd: roterar underarmen utåt (supinates) och deltar i förlängningen av armen vid armbågsleden. Innervation: n. radialis [(C5) C6-C7 (C8)]. Blodtillförsel: aa. recurrens radialis, recurrens interossea.
  2. Den långa muskeln som bortför tummen på handen, m. abductor pollicis longus, har en platt tvåfjäderlig buk som förvandlas till en tunn lång sena. Muskeln ligger i den distala halvan av underarmens dorsolaterala yta och täcks i sin första del av m. Extensor carpi radialis brevis och m. extensor digitorum och i den nedre delen - direkt under fascia anterbrachii och hud. Muskeln härstammar från den bakre ytan av radien och ulna och från membrana interossea, går snett nedåt, böjer sig runt radien med sin sena och passerar under retinaculum extensorum, fäster vid basen av I metacarpalbenet. Åtgärd: drar ut tummen och deltar i bortförandet av hela handen. Innervation: n. radialis [C6-C7 (C8)]. Blodtillförsel: aa. interosseae posterior et anterior.
  3. Den korta extensorn på handtummen m. extensor pollicis brevis, belägen i underarmens nedre del längs sidokanten på ryggytan. Muskeln börjar från membrana interossea, facies dorsalis radii och crista ulnae, går snett ner och ligger bredvid senan m. abductor pollicis longus. Senorna i dessa två muskler är omgivna av manteln på senorna i den långa bortföringsmuskeln och kort extensor handens palia, vagina tendinum mm. abductoris longi et ex-tensoris brevis pollicis. Efter att ha passerat under retinaculum extensorum fäster muskeln sig på basen av rygg av den proximala falansen i tummen. Åtgärd: böjer sig bort och tar lätt bort tumlans proximala falanks. Innervation: n.radialis [C6-C7 (C8)]. Blodtillförsel: aa. interosseae posterior et anterior.
  4. Den långa extensorn av tummen, m. extensor Vasa et nn. interossei M. extensor digitorum pollicis longus, har en fusiform buk och en lång sena. Den ligger bredvid den föregående muskeln och börjar från membrana interossea, margo interosseus ulnae och facies posterior ulnae och går ner, går in i senan, som ligger i senskidan lång extensor tumme, vagina tendinis m. extensoris pollicis longi. Sedan går den runt det första metakarpala benet och kommer ut till dess bakyta, senan når basen på den distala falanksen, där den är fäst. Åtgärd: böjer tummen på handen och tar delvis bort den. Innervation: n. radialis [(C6) C7-C8]. Blodtillförsel: aa. interosseae posterior et anterior.
  5. Förlängning av pekfingret, m. extensor indicis, har en smal, lång, fusiform buk, belägen på ryggytan på underarmens nedre hälft, täckt med m. extensor digitorum. Ibland saknas muskeln. Den härstammar från den nedre tredjedelen av ansikten dorsalis ulnae, passerar in i senan som passerar under retinaculun extensorum, och tillsammans med liknande extensorsände på fingrarna, som passerar synovialmanteln, kommer till pekfingrets ryggyta och är vävt in i sin senförlängning. Åtgärd: förlänger pekfingret. Innervation: n. radialis [(C6) C7-C8]. Blodtillförsel: aa. interosseae, posterior et anterior.

Från Wikipedia, den fria encyklopedin

Palmar muskler

Palmar muskler indikeras med en pil

Palmar lång sena
Latinskt namn

Musculus palmaris longus
Start
Anknytning
Blodtillförsel
Innervation

n. medianus (C VII-C VIII)
Fungera

sträcker palmaraponeuros och deltar i handböjningen
Kataloger

Palmar muskler(lat. Musculus palmaris longus) - har en kort, fusiform buk och en mycket lång sena. Ligger direkt under huden, inuti handleden. Det börjar från den mediala epikondylen i humerus, intermuscular septum och fascia av underarmen och närmar sig handen, passerar in i den breda palmar aponeurosis.

Fungera

Sträcker palmaraponeuros och böjer handen.

Skriv en recension om artikeln "Palmar muscle"

Anteckningar (redigera)

Palmar muskler är relativt tunna ytlig muskel underarmarna i den främre gruppen, belägna centralt. Denna muskel härstammar från den vanliga böjsenan vid den mediala epikondilen. humerus som bildar en fusiform muskulär buk mellan den radiella handledsböjaren och handleden.

Strukturen på palmaris longus kan skilja sig från klient till klient, men i de flesta fall ligger denna muskel över flexorsändhållaren i handleden. Den distala senan fäster vid flexor retinaculum och går sedan in i den triangulära palmaraponeurosen. Precis som subkutan muskel nacken, som ligger på framsidan av nacken, är palmaris longus-muskeln fäst vid mjuk vävnad, inte till benet.

Eftersom palmaris longus är beläget centralt i underarmen är den inte inblandad i bortförande av handled eller adduktion. Huvudarbetet för denna muskel är att böja handleden och spänna palmar fascia, aponeurosis - en plexus av bindväv som fäster vid basen av det andra, tredje, fjärde och femte metakarpala benet. Denna struktur skyddar fingerböjssenorna under och stärker palmhuden. När du är stressad hjälper palmar fascia att koppa handflatorna. Detta ger greppstyrka medan du håller föremål i handen.

Eftersom palmaris longus härstammar från den mediala epikondilen i humerusen, deltar den i böjning av underarmen vid armbågsleden. Det deltar dock inte i denna rörelse så intensivt som biceps brachii, brachial och brachioradialis muskler. Denna muskel hjälper till att upprätthålla ledstabiliteten när armbågen är nära full förlängning. Exempel på rörelser i denna position är att svänga golfklubben, kasta bollen eller slå bakom huvudet, till exempel när du hugger ved med en yxa. En av dess vanligaste dysfunktioner är palmaraponeurosis fibros, även känd som Dupuytrens kontraktur. Med utvecklingen av denna sjukdom finns det en begränsning av rörligheten när du sträcker ut fingrarna, särskilt när du sträcker ut ringen och småfingrarna. Utseendet på ytliga triggerpunkter, stickande känsla i handflatan, strålar ut till tummen, men inte till fingrarna själva. Kunder kan också rapportera smärtsam känslighet i handflatan och svårigheter att hålla föremål.

Aktiviteter som kräver att en person fattar eller trycker på handflatan (till exempel att gå med en käpp) leder till en förvärring av dessa symtom. För att förhindra utveckling och bli av med dessa problem är det nödvändigt att återställa det fysiologiska utbudet av rörlighet, lindra muskelspänningar och förbättra blodflödet i denna muskel, samt bli av med vidhäftningar i palmar fascia.

PALPATION AV DEN LÅNGA PALMMUSKELEN

Position: klienten ligger på ryggen, underarmen är i supinationsläge.

1. Böj din arm passivt vid armbågen och böj sedan handleden för att slappna av musklerna.

2. Leta reda på den mediala epikondylen och böjsenan med tummen.

3. Rör dig distalt och medialt längs palmaris longus muskulösa buk.

4. Be kunden att forma handflatorna i en kupolform, samtidigt som den motstår denna rörelse vid fingrarna och tummen för att bestämma den exakta platsen.

TRÄNING FÖR KUNDER HEMMA

HANDLEDSFÖRLÄNGNING

1. Stå upp eller sitta ner, sträck handen framåt, palm upp.

2. Böj armen något i armbågen och dra med fingrarna på den utsträckta armen med den andra handen för att känna en lätt sträcka i handflatans och handledens muskler.

3. Försök att sträcka hårdare och gradvis böja upp armen vid armbågen.

4. Sträck dig tills du känner släppet muskelspänning i handflatan och handen.

Dela detta